Nödvändigheten av att fokusera ungdomars röster för ett transformativt utbildningssystem

I en tidigare artikel på LinkedIn lyfte jag fram betydelsen av ungas röster i utformningen av agendan för utbildningsomvandling, vilket fångades i förra årets Transforming Education Survey . Behovet av att utöka det här konversationsinlägget #FN:s generalförsamling 78 är tydlig, särskilt i ljuset av viktiga publikationer som guiden "Uniting Generations and Sharing Power to Transform Education", ledd av Salzburg Global och Big Change , samt det inspirerande blogginlägget "Att lämna över mikrofonen: Skillnaden mellan att centrera och ge ungdomar röster i forskning och praktik" av Emily (Markovitj (Markovitj)) Morris och Omaer Naeem vid Center for Universal Education vid The Brookings Institution .

Varför är det så bråttom?

FN:s generalsekreterare António Guterres betonar att ungas deltagande bör vara en standardpraxis snarare än en avvikare. Ungdomar drar inte bara nytta av utbildningssystemen, utan bör också aktivt bidra till att forma sitt eget lärande.

Att förstå maktdynamik: De fyra krafterna

Guiden "Uniting Generations" föreslår ett ramverk för att förstå maktdynamiken inom utbildningssystemen. Den identifierar fyra typer av makt: "Makt över", "Makt till", "Makt inom" och "Makt med". Guiden förespråkar en övergång från en hierarkisk "Power over"-modell till en mer inkluderande "Power with"-modell.

Konsekvenser för verkliga livet

En förändring i denna maktdynamik kan ha omedelbara effekter på läroplanens utformning, undervisningsmetoder och politiska beslut, vilket ger unga människor större inflytande och ägarskap över sin utbildningsresa.

Faran med symbolism

Emily Markovich Morris och Omaer Naeem påpekar att det finns en betydande skillnad mellan "inbjudna" och "inkluderande" utrymmen för ungdomar. I ett "inbjudet utrymme" kan unga människor föras in i diskussionen men har liten eller ingen handlingskraft, ett tillstånd som ofta leder till symbolik. Tvärtom säkerställer ett "inkluderande utrymme" att unga människor har ett verkligt inflytande på besluten, och att de går från ytlig till meningsfull inkludering.

Inkludering inom olika sektorer

I den offentliga politiken

Ett genuint deltagande av ungdomar kan leda till en politik som inte bara är innovativ utan också mer målinriktad och effektiv.

I Läroplansdesign

Skolor som engagerar eleverna i läroplansplaneringen kommer sannolikt att utveckla ett ramverk som verkligen tar hänsyn till elevernas behov och ambitioner.

Samhällsengagemang

Samhällsprojekt som skapas tillsammans med ungdomars aktiva deltagande är vanligtvis starkare och främjar en känsla av egenansvar och långsiktig hållbarhet.

Samspelet mellan kön, socioekonomi och kultur

I vägledningen "Förena generationerna" betonas också vikten av att representera ett brett spektrum av ungdomars erfarenheter. Faktorer som kön, socioekonomisk status och kulturell bakgrund bör inte ignoreras utan snarare aktivt inkluderas för att säkerställa att en mångfald av perspektiv formar utbildningspolitiken.

Moraliska och praktiska imperativ

Både guiden "Uniting Generations" och Brookings blogginlägg innehåller övertygande uppmaningar till handling. För att åstadkomma en meningsfull förändring av utbildningen måste maktbalansen förändras radikalt. Unga människor måste gå från att vara passiva mottagare till att bli aktiva deltagare och till och med ledare i dessa politiska samtal.

Kämpa för studentledarskap

En av de mest kritiska faktorerna som guiden "Förena generationer" lyfter fram är behovet av studentledarskap. Att uppmuntra eleverna att ta på sig ledarroller i sina lärmiljöer ökar inte bara deras självkänsla utan ger dem också värdefulla livskunskaper. När eleverna har något att säga till om i sina utbildningsvägar skapar det en känsla av ägarskap, vilket gör lärandet mycket mer meningsfullt.

Utbildning som ett gemensamt ansvar

Både föräldrar och lärare har en roll att spela när det gäller att underlätta ungdomarnas deltagande. Föräldrar kan föra sina barns talan och se till att de har lika möjligheter att uttrycka sina åsikter i utbildningssammanhang. Lärare, å andra sidan, kan skapa klassrumsmiljöer som bidrar till elevernas deltagande. Detta delade ansvar berikar ungdomarnas utbildningserfarenhet och gör det till en kollektiv strävan snarare än en ensidig angelägenhet.

Teknikens roll

I dagens digitala tidsålder kan tekniken vara en kraftfull möjliggörare för ungdomars engagemang. Skolor och utbildningsinstitutioner måste utnyttja digitala plattformar för att låta eleverna samarbeta, dela sina tankar och till och med bidra till utformningen av läroplaner. Detta moderna tillvägagångssätt öppnar nya vägar för deltagande och säkerställer att de ungas röster inte bara hörs utan också ageras.

Framtidsutsikter: Hållbar förändring

När vi går framåt bör fokus inte bara ligga på kortsiktiga projekt eller symboliska gester. Agendan bör istället vara att skapa en hållbar förändring där ungas delaktighet blir en norm snarare än ett undantag. Denna kontinuitet är avgörande för utvecklingen av utbildningssystem som verkligen återspeglar den unga generationens behov och ambitioner.

Slutsats

Ungdomars deltagande i utbildning är inte längre en fråga om val utan en nödvändighet. Med guider som "Uniting Generations and Sharing Power to Transform Education" och insiktsfulla blogginlägg från forskningscentra som Center for Universal Education vid Brookings är färdplanen ännu tydligare.

Nästa steg är genomförandet, och ju förr vi agerar, desto bättre blir det för kommande generationer.

Låt oss inte bara involvera våra ungdomar i dessa viktiga samtal; Låt oss se till att de kan visa vägen.